ÄNTLIGEN!!!

Inlagt av i jun 14, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Minns ni att vi förra veckan skrev att vi hoppades på ett ”sista minuten-mail”? Som ni förstår av bilden ovan så kom detta mail! Yippie!

Vi har alla biljetter vi behöver till VM! För ett tag sedan kontaktade vi Olivia Schough, som vi känner och som spelar i landslaget för att höra om hon hade någon möjlighet att hjälpa oss att få tag i framförallt rullstolsbiljetter till de matcher vi vill gå på.

Det tog några dagar och verkade vara krångligt även för svenska fotbollsförbundet att hjälpa oss med detta. Men så en dag fick vi ett mail från någon på svenska fotbollsförbundet som bad oss skicka in våra önskemål gällande vilka biljetter vi var intresserade av och hur många vi var i behov av.

Vi vågade knappt tro på det ännu, men vi fyllde i dokumentet som vi fått skickat till oss och skickade tillbaka det. Samtidigt som vi gjorde detta gick vi in på FIFAs hemsida och bokade de biljetter som inte var rullstolsbiljetter till de tre matcher vi vill gå på. Då var allt klart tänker ni? Nja, inte riktigt. Eftersom hela processen tagit väldigt lång tid så hade vi ju inte vågat beställa några biljetter alls ännu. Så när vi nu skulle in och boka biljetter till Sveriges match mot USA så var den, enligt FIFAs hemsida, fullsatt redan. Fan också, tänkte vi… Men vi kom på att det kan finnas en möjlighet som vi inte har kollat ännu. Svenska supporterklubben kanske har biljetter. Vi skrev en fråga till dem via Facebook och nu var det bara att hålla tummarna.

I söndags fick vi svar att de hade biljetter kvar till den matchen! Kan det vara sant? JA! Vi bad dem reservera de två biljetter som vi saknade och nu ska det alltså bara vara att hämta ut dem i deras tält när vi kommer ner till Le Havre i Frankrike på torsdag. Vi kommer alltså bland annat få se den kanske helt avgörande matchen mellan Sverige och USA. Av erfarenhet från tidigare mästerskap så vet vi att denna match kommer att handla om vilka som kommer etta respektive tvåa i gruppen.

Hur tar vi oss ner då? Med bil förstås. Vi tar båten från Göteborg till Kiel på tisdag och är framme på onsdag morgon. Då kör vi hela vägen till Gent i södra Belgien för att i princip bara sova och sedan åka med gasen i botten mot vår första franska destination på morgonen efter.

Vi brukar inte lata oss på våra semestrar, så redan tre dagar senare är vi på väg till nästa destination – Reims. Eftersom avstånden mellan alla städer där vi ska se fotboll är långa (typ som Gbg-Sthlm och lite till) så kommer alla dagarna då vi reser spenderas mestadels i bilen. Matchen i Reims är en match mellan ettan i Sveriges grupp och mot tvåan i gruppen där Tyskland, Spanien, Kina och Sydafrika ingår. Så just nu talar mycket för att det blir USA mot Spanien, men det kan vi egentligen inte veta förrän dagen innan eftersom det är tidigt i turneringen och allt kan hända.

Sedan gör vi ett stopp och hälsar på Musse Pigg, Kalle Anka och alla andra i Disneys underbara värld innan vi gör vårt sista franska stopp för denna resa – Rennes och tittar på en kvartsfinalmatch.

Den första juli startar vi vår resa hemåt igen. Nu har vi ju inte lika bråttom eftersom vi inte har någon fotbollsmatch att hinna till, så vi svänger förbi både Luxemburg och Berlin innan vi på natten mellan söndag och måndag om tre veckor landar hemma igen. Fullt ös med andra ord! Om vi hinner och har möjlighet så uppdaterar vi er om vår resa på vägen, annars kommer en text fullspäckad med massa kul när vi kommit hem.

/ Andrew & Jossan

Läs mer

Picknick och grillning i Slottskogen

Inlagt av i jun 11, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Måndagsträffen sågs igår för att grilla och umgås. Slottskogen bjöd på fint väder. Med tanke på förra sommarens grillningsförbud så kände vi att det var bra att passa på att grilla i början av sommaren medan det är tillåtet och inte hunnit bli alldeles för varmt.

Här kommer några bilder från gårdagen! Nästa måndagsträff blir den 26e juni då vi går till SING SING i Majorna för att sjunga karaoke!

 

Läs mer

Resultat från min enkätundersökning

Inlagt av i jun 10, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Nu har jag sammanställt den enkätundersökning som jag gjorde för någon vecka sedan. Ni var 135 personer som svarade, vilket känns fantastiskt. Stort tack till er alla, här kommer resultatet!

På frågan om ”När jag köper en tröja upplever jag att; (Fler alternativ är möjliga att kryssa i)” så ser svaren ut såhär:

  • Tröjan är för lång, 17,6%
  • Armarna är för långa, 31,6% 
  • Passformen över axlarna är för stor/liten, 31,6%
  • Jag tycker att det är jobbigt/svårt att av eller på tröjor som finns idag, 19,1%
  • Jag upplever att tröjans passform är bra, 28,7%

Övriga kommentarer som har kommit in på denna fråga:

  • Tröjan är för kort
  • Ofta smal över biceps
  • Svårt att hittat stora storlekar
  • Jag upplever att det tröjor som jag köper är tajta över magen 
  • Jag gillar omlottunikor och tröjor
  • Ärmarna är för trånga och smala nertill 
  • Armlängden är för kort i förhållande till resten av tröjan för att den ska sitta bra. Bra passform på kropp = kort i armarna

På frågan ”När jag köper byxor så upplever jag att; (Fler alternativ är möjliga att kryssa i)”svarade ni:

  • Byxorna är för korta i midjan och detta gör att byxorna kasar ner, 65,9%
  • Byxbenen är för långa, 25%
  • Vidden på byxbenen är för snäv, 18,4%
  • Jag tycker att passformen på byxorna är bra, 16,2%

Övriga kommentarer som har in på denna fråga:

  • Tighta över lår och runt midjan
  • För höga fram
  • Benen är förkorta
  • Resår i midjan
  • Dragkedjan är för kort och svårt att dra upp
  • Jag saknar fickor på byxor 
  • För korta i benen, för kort i baken och för mycket tyg vid magen

På frågan ”Finns det något annat som du upplever är problem när du köper kläder?” har ni svarat följande:

  • Att en del tröjor precis som byxorna är för korta bak när man sitter ner
  • För få stora storlekar
  • Svårt med midjevidden vid toabesök
  • Ytterjackor är ett aber när man sitter i rullstol. De brukar kasa upp och lägga sig som en korv runt magen. Huden tittar ut och man blir kall.
  • Jackor och kavajer är för långa och för trånga över axlarna. Även skjortor/blusar är för långa om de inte ska stoppas in i byxorna. Blusar och toppar av ”styvare” material är för trånga över axlarna och svåra att få på och av om man som jag har dålig balans.
  • Kläder behöver vara av elastiska material för att underlätta av och påklädning.
  • Slutet av ärmarna blir ofta förstörda fast resten av tröjan är bra. Kanske förstärka och göra en snygg design samtidigt?
  • Ytterplagg såsom jackor är svårt att hitta bra. De är för långa och om man har en jacka uppknäppt släpar nedre kanterna på hjulen. Måste alltså ha jackan knäppt.
  • Linningen på byxorna skär in i magen, köper alltid resårlinning numer. För låga bak vilket gör att halva rumpan syns. Byxbenen ofta för snäva nertill. Har man urinpåse att tömma är det svårt att dra upp byxan på benet då. Lösningen är dragkedja på sidan av byxbenet nertill el stretchiga
  • Kläder som funkar att sitta i är som regel rysligt fula, omoderna. Jag skulle vilja känna mig fin, välklädd precis som när jag var gående.
  • Jackor med armar som inte går att snäva åt kring handleden.
  • Som lång kvinna (182 cm) är det inte så lätt att hitta kläder som passar.
  • Att det är svårt prova. Finns nästan inga jackor som passar oss i rullstol
  • Anpassade kläder finns inte i plusstorlekar.
  • Dom är dyra
  • För lite stretch vid knän på byxor så det stramar åt så jag skulle tänka på att göra mer stretchigt på knän fast som en snygg detalj. Jag har fibromyalgi och har svårt för åtsittande kläder pga kvalitén så nått mjukare material också kanske 😁
  • Svårt att hitta rätt modell i rätt storlek att prova. Jackor är svårast i och med att jag sitter och är lite rund och har svårt att få igen och om jag väljer större storlek så är den otroligt lång och lång i omfång.
  • Kläder som funkar att sitta i är som regel rysligt fula, omoderna. Jag skulle vilja känna mig fin, välklädd precis som när jag var gående. 
  • Finns inte byxor med tryckknapp eller annan enkel stängning som man är behov av för kunna knäppa igen byxorna. 

Under ”Övriga tankar” har ni svarat såhär:

  • Numera använder jag alltid mjukiskläder, – man får försöka piffa till med smycken!
  • Saknar byxor med snygga detaljer på benen. Finns ofta på fickor och baktill annars.
  • Svårt att hitta snygga kläder i strech material
  • Framförallt är byxorna för korta bak, vilket gör att de kasat ner. Tröjor/toppar/överdelar får gärna vara litet längre baktill. Nu kasar de ofta upp bak.
  • Skor är jättesvårt att hitta.
  • Bra att någon tar tag i detta, lycka till! M v h Elsie.
  • Skulle vilja ha någon snygg regnklädsel som även skyddar så inte dynan och ryggstödet blir blött.
  • Skor till svullna fötter önskas
  • Du har säkert redan gjort det, annars är det säkert bra att fråga rullstolsbundna hur de önskar att kläder vore för att passa dem, t.ex. längd på plaggen, dragkedjor eller knappar på nya ställen m.m.Lycka till!
  • Kläderna slit för lätt, känns ofta som dålig kvalitet.
  • Tack för att du gör detta.
  • Tack for att du försöker hitta nån lösning.
  • Jag gillar färger och mönster på mina kläder.
  • Vore kul om väskor kunde ingå i din kommande kollektion.
  • Befintliga kläder för sittande är alldeles för tråkiga i utseende/design
  • Alla handikappanpassade saker brukar vara fula mönster och färger
  • Ska försöka sy en balklänning till min dotter som tar examen, därför kom jag till din blogg för lite inspiration. Tack
  • Att kläder till rullstolsburen ska kosta en förmögenhet och att de ska se coola ut.
  • De är ej anpassade för korta tjejer och modet just nu är enbart magtröjor så för mig som fått barn och inte vill visa min mage är det svårt nu att hitta snygga kläder. Samt byxor ALLTID är för långa

Tack för alla fina ord och komplimanger om mig och min blogg. Jag blir så glad! Jag har fått in så många otroligt bra svar. I nästa vecka ska jag träffa min designer och vi ska diskutera hur vi ska utforma den kollektion som jag önskar ta fram så att det ska passa så många som möjligt.

Nu till de två vinnarna i min tävling som kommer att få hem två stycken biobiljetter var, Krista Smedeland och Caroline Sjöström Lind. Hoppas att ni får en fantastisk biokväll!

Kram

Läs mer

The Final Countdown

Inlagt av i jun 2, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Här hade vi turen att få träffa både Olivia Schough och Emma Berglund när de spelade VM i Kanada 2015

I skrivande stund är det 5 dagar, 6 timmar och 51 minuter kvar till VM i damfotboll sparkas igång på Parc des Princes i Paris. Ytterligare 95 timmar senare sparkar det svenska damlandslaget igång sin första match i VM. På andra planhalvan står det chilenska landslaget. De är rankade på 39:e plats i världen just nu. Sverige ligger på 9:e plats på samma ranking.

I fredags spelade det svenska damlandslaget den sista officiella matchen inför VM mot Sydkorea. Sydkorea ligger på 14:e plats på världsrankingen. Matchen spelades på Gamla Ullevi inför en publik på drygt 6000 personer.

Det blev en ganska lugn tillställning, med inte så mycket farliga målchanser. Första jublet kom efter 22 minuters spel, när Stina Blackstenius tog sig fram efter en hörna och nickade in bollen bakom den sydkoreanska målvakten. Men jublet dog snabbt när publiken insåg att domaren blåst av för att hon varit för aggressiv i sin chansning.

Tidigt i andra halvlek tog sig nog många för pannan när en sydkoreanska tog sig förbi det svenska försvaret och placerade in bollen bakom Hedvig Lindahl i det svenska målet. Men som tur var hade linjedomaren uppfattat att sydkoreanskan stod offside och lyft flaggan. En suck av lättnad hördes genom publiken.

När klockan tickade upp på 90 minuter trodde nog alla att det skulle bli en mållös match. Då visade fjärdedomaren sin skylt som talade om att det var inte mindre än fem minuters tilläggstid. Då blev inhopparen Madelen Janogy frispelad av Fridolina Rolfö och kunde relativt enkelt rulla in 1-0 till Sverige. Resultatet stod sig sedan matchen ut. Viktig seger för självförtroendet inför VM!

Vår egen stjärna Olivia Schough satt dock på läktaren, eftersom hon fick en fotledsstukning i den inofficiella matchen i tisdags, där Sydkorea också stod för motståndet. Vi får hoppas att skadan läker fort och att den inte stör hennes chanser till spel i VM.

Hur är tillgängligheten på Gamla Ullevi? Det finns en speciell ingång som är avsedd för personer med funktionsvariationer. Denna hittar du på ”baksidan”, mot tingsrätten. Det är en lång ramp till ena långsidan, där rullstolsplatserna är placerade allra längst ner. Min personliga åsikt är att det inte är helt optimalt att sitta där, eftersom man har svårt att se hela planen och måste hålla koll på domarna när bollen är på ”fel” sida för att se om det blir inkast eller om något annat händer som är svårt att se. Skulle du bli sugen på något att äta eller dricka så behöver du antingen kunna ta dig upp för många trappsteg eller ha någon med dig eftersom kiosken ligger längst upp, bakom läktaren.

Toaletten är stor och fungerar bra. Där finns också en dörröppnare. Toaletten är placerad precis innanför ingången.

Ja, nu drar det verkligen ihop sig till VM. Om 9 dagar hoppas vi att vi sitter på läktaren när Sverige spelar den sista gruppspelsmatchen mot USA.

Vadå, hoppas? Har ni inga biljetter ännu, tänker ni garanterat nu. Jag önskar verkligen att jag kunde svara ”jo, det har vi!”. Men det skulle vara en stor lögn. Dessa biljetter har vi jagat sedan de släpptes den 7 mars och vi har både haft mail- och telefonkontakt med Fifa, men ändå har vi inte fått några biljetter ännu. Vi har inte ens fått något besked om vi blivit beviljade biljetter. Så antingen kan vi lösa det på plats, eller så får vi helt enkelt uppleva VM från tv-skärmar i år. Det skulle kännas så retfullt att befinna sig i samma stad, men ändå inte få lov att komma in på arenan.

Men vi får helt enkelt göra det bästa av situationen och kommer oavsett att få en helt fantastisk resa.

Ni kan väl hålla tummarna för att vi får ett sista minuten- mail med biljetterna?

Detta blir vår näst sista text innan vi åker på semester, så nästa vecka kanske ni får en text där det står att vi fått biljetter. Ni kan väl hålla tummarna för det i alla fall?

Här kommer också ett hett musiktips! Olivias familj är väldigt musikaliska och i år har en av systrarna, Lydia, gjort en inofficiell VM-låt som ni bara måste lyssna på! Klicka på videon nedan för att komma till låten och musikvideon.

Läs mer

The Room Escape – John Lockhards betrayal

Inlagt av i maj 30, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

 

Gillar du mysterier och att lösa gåtor? Kanske gillar du när det är flera parallella spår som flätas ihop till en lösning? Då är Escape room något som jag tycker att du ska testa.

I måndags var vi ett gäng som testade detta på ett ställe som heter The Room Escape och ligger på Herkulesgatan 1L på Hisingen (mellan Kvilletorget och Backaplan).

Beskrivningen av den bana vi spelade var:

Året är 1973 och några värdefulla ubåtsritningar har blivit stulna. Huvudmisstänkt är agenten John Lockhard. Ert lag måste ta sig in i Lockhards lägenhet för att samla bevis mot honom och återfinna de stulna ritningarna. Men inne i lägenheten är det mycket som kan överraska!

Vi skulle alltså ta oss in i en lägenhet för att samla bevis mot agenten John Lockhard och hitta de stulna ritningarna. Detta fick vi en timme på oss att lösa.

Till hjälp får man med sig en väska som man får lov att öppna när spelet börjar och där finns en maskin där du kan skriva in de ledtrådar du hittar. Maskinen ger också meddelanden som lite vägledning i det fortsatta detektivarbetet. Trots många ledtrådar och meddelanden var detta mysterium ingen lätt nöt att knäcka.

Hur såg banan ut då och hur fungerade det för oss i rullstol?

Första rummet till denna bana är väldigt trångt och inte så lätt att komma in och runt i om man har en större rullstol, men när man väl hittat nyckeln till lägenheten kommer man in i ett större rum som ser ut som ett vardagsrum. I det första rummet finns också en hylla där man kan lägga väskan med maskinen, för att den inte ska vara i vägen när man sedan letar i nästa rum.

Här krävs det dock att man är minst en person som är ganska lång och kan stå, eftersom hyllan som vi placerade ledtrådsmaskinen på sitter i ansiktshöjd för oss som sitter ner, vilket gör att det blir svårt att se något. På samma hylla finns också en gammaldags telefon som man behöver använda i olika moment. Det finns också ett proppskåp som öppnas under ett oväder som man behöver komma åt, även detta sitter högt upp.

I vardagsrummet var det mesta i lagom höjd, förutom ett skåp och en kalender på väggen. Här inne finns de flesta av de ledtrådar man behöver för att lösa mysteriet, förutom ganska viktiga bevis som finns innanför vad som ser ut som en ventilationslucka i det första rummet. Dit måste man klättra in för att hämta bevisen, vilket kräver att man kan gå och stå.

I vardagsrummet kommer också ”något” att ramla ner och bakom den finns ytterligare en viktig ledtråd som man behöver ta sig in i. Men även denna sitter väldigt högt upp och är omöjlig att komma åt om man sitter ner.

Men sammantaget så var det en väldigt rolig aktivitet och mycket går att göra även om man sitter ner. Här fick verkligen hjärncellerna jobba på högvarv. Är du rädd för höga, plötsliga ljud är det dock inte bra att testa denna bana då det förekommer vid några tillfällen.

Hur gick det för oss då? Det kändes som att vi var väldigt nära, men hann ändå inte riktigt lösa hela mysteriet innan Lockhard kom hem… Vi hade behövt lite längre tid på oss…

Läs mer

Dags för avsked efter 50 år lång karriär

Inlagt av i maj 26, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

I’m still standing, Sacrifice, Your Song, Can you feel the love tonight. Känns dessa låttitlar igen? Det är titlar på fyra av Sir Elton Johns låtar. Efter 50 års musikskapande är han just nu mitt uppe i sin tre år långa avskedsturne, Farewell Yellow Brick Road. Som ni säkert kan gissa redan nu så var vi där i söndags när han spelade i Scandinavium. Men för dig som på något sätt har missat vem han är så kommer här en del bakgrundsfakta.

Elton John föddes som Reginald Kenneth Dwight i Pinner som numera är en del av Harrow i nordvästra London.

Redan som femåring, år 1952, sattes han av sin farmor framför ett piano. Han blev snabbt duktig och fick 1958 ett stipendium till Royal Academy of Music, där han studerade musik fram till 1964, då karriären tog över intresset.

Sin profesionella bana började han som barspelare på Northwood Hills hotell och fick ett pund plus dricks per kväll. Under av 1960-talet medverkade han i den engelska r&b-gruppen Bluesology.

1968 skaffade Elton John, då dittills känd som Reginald Dwight, sitt artistnamn, som han satt ihop av två av de andra Bluesology-medlemmarnas namn Elton Dean och Long John Baldry, och 1972 gjorde han sitt artistnamn även till personnamn.

Skivdebuten under sitt nya namn kom 1969, med låten Empty Sky. Texten till denna sång, liksom till de flesta av Eltons kommande låtar under de närmaste åren, var skriven av Bernie Taupin som han inledde sitt samarbete med redan 1967.

Den första internationella hiten fick han 1970 med Your Song från sitt andra album, Elton John.

Efter några års samarbete fick Elton 1975 också en stjärna på Walk of Fame i Hollywood.

1976 kom han ut som bisexuell, men har sedan 1988 varit öppet homosexuell och har, efter att det blev lagligt med samkönade äktenskap i England och Wales 2014, varit gift med sin make David Furnish som han nu har två barn tillsammans med.

Det är omöjligt att göra en lista på alla hans hits, han har ju varit aktiv i 50 (!) år i år. Men bland hans största hits finns: I’m Still Standing (1983), Sad Songs (1984) och Sacrifice (1989). Den sistnämnda blev hans första sololistetta i hemlandet Storbritannien.

Elton John har också ställt upp på flera stödgalor och ofta har det handlat om att stödja AIDS-forskningen på olika sätt. Han spelade bland annat in låten That’s what friends are for tillsammans med Dionne Warwick, Gladys Knight och Stevie Wonder år 1985. Pengarna som tjänades in från denna låt gick till American Foundation for AIDS Research. Han har numera sin egen fond till förmån för AIDS-forskning, The Elton John Aids Foundation.

Den sistnämnda låten i inledningen kanske fick dig att tänka på en tecknad babian som ståendes på en klippa sträcker upp en lejonunge? Tänkte du på Lejonkungen? Då har du tänkt rätt. Låten är med i filmen. Den vann en Oscar 1994 för bästa låt (Can You Feel the Love Tonight?). I tacktalet tackade Elton sin då nyligen avlidna farmor, hon var ju den som sett till att han började spela piano 1951.

1998 blev han adlad av drottning Elizabeth II för sina tjänster inom musiken och i välgörenhetssammanhang. Han har uppträtt på flera kungliga event, som till exempel prinsessan Dianas begravning i Westminster Abbey 1997, den engelska drottningens guldjubileum 2002 och diamantjubileet 2012.

En sak som många kanske inte vet är att Elton John blev 2002 gudfar till paret Beckhams näst äldsta barn Romeo.

Men konserten då? Hur var den? Den var riktigt bra, men jag, Andrew, insåg snabbt hur dåligt insatt jag var i hans låtar som inte är de allra största hitsen… Men jag menar, han har varit aktiv i 50 år och gjort så otroligt många låtar och hits. Men ungefär halvvägs in i konserten kommer det en hel rad av hits som vi känner igen och jag börjar fundera på om jag kommer att ha någon röst kvar efter konserten. Det fanns nästan ingenting som inte var bra med den här konserten, men om jag ska vara riktigt petig så var det en låt jag saknade – Can you feel the love tonight. Som 90-talist så är det den jag allra mest känner till och på något sätt kan relatera till eftersom jag vuxit upp med Lejonkungen.

Nu fortsätter han turnerandet genom resten av världen. När den här texten skrivs förbereder han sig för en konsert i Belgien, om några dagar är han i München, sen vidare till Verona och så vidare… När han avslutar turnén någon gång under 2021 kommer han att ha gjort 300 spelningar och ha turnerat på inte mindre än fem kontinenter.

/ Andrew & Jossan

Läs mer

Special-varvet!

Inlagt av i maj 21, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Då var det dags igen! Och vilken fest det blev! Dagen före Göteborgsvarvet samlades 2300 människor från hela landet i Slottskogen för att delta i SpecialVarvet. En tradition som är inne på sitt 15e år. Banan har två varianter: en på 2,2 km och en på 4,1 km. Varvet kan springas eller rullas. Stämningen var på topp både vid uppvärmningen och i mål. Så häftigt att se hur deltagarna har helt olika förutsättningar men på olika sätt tar sig igenom! För många kan detta var en stor utmaning och bedrift att ta sig igenom.

För oss åskådare var det en fröjd att se alla seger-gester. Snyggaste avslutet var kanske den deltagare som valde att göra en hjulning över mållinjen. Men också härligt att se att många valde att springa tillsammans och stötta varandra.

Här nedan följer några bilder från loppet.
Bra gjort alla deltagare!

Läs mer
Hoppa till verktygsfältet