Musse och hans vänner på äventyr

Inlagt av i Dec 2, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Musse och Mimmi, de får mig att tänka på vår resa till Frankrike i somras och vårt besök på Disneyland Paris.

Det får mig också att tänka på pepparkakshus. Pepparkakshus? Va, var är den kopplingen undrar säkert någon nu.

Jo, som jag tror att jag skrev i ett inlägg för ungefär ett år sedan så har vi en tradition att vi gör eget pepparkakshus varje år. Tradition innebär ju att det såklart blev även ett i år.

Det började ju med färdiga mallar som sedan gick över till egna mallar och det ena pepparkakshuset mer galet än det andra. Vi har gjort feskekôrka, Big Ben och parlamentet, Bag End, kubhusen i Rotterdam och till och med Kebnekaise. Vad blev det i år? Jo, traditionen de senaste åren har ju varit att vi byggt något från sommarens resa. Då kan ni säkert lista ut vad årets pepparkaksbygge har blivit – Disneyslottet!

Men hur tusan lyckas man göra ett slott utan färdiga mallar? Nja, det visade sig till och med vara lite för avancerat för vår del. Vi googlade runt och hittade mallar till vad som nu har blivit vår egen tolkning av ett Disneyslott. Det har varit en ganska lång och komplicerad process att få till det, framförallt de runda formerna till tornen.

Ni kanske känner igen några av figurerna? Vi har Musse och Mimmi såklart, ser ni vem som ligger i vaggan där? Sir Väs, ormen i den tecknade versionen av Robin Hood.

Vi har också besök av Snövit och askungen.

Ser ni vem som står och lurar bakom tornet? Kanske får ni lite hjälp av textraden Snart är det jag som är kung! 

Det är Simba, från Lejonkungen!

Läs mer

Mössens (h)julafton på Dalheimers Hus

Inlagt av i Dec 2, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Hej på er!

Jag fick till mig för någon dag sedan att det inte framgick på ett tydligt sätt när julavslutningen på dansen var. Den var nu i tisdags, alltså 26 november. Beklagar att detta inte framgick tydligt. För framtida julavslutningar eller sommaravslutningar ska vi försöka vara tydligare med när och var den är. Det kostar ingenting att gå dit och titta och dörren brukar stå öppen under träningen, så det är bara att komma in om man är intresserad och råkar ha vägarna förbi. Det kan till och med hända att du blir uppbjuden på dansgolvet.

Men hur var julavslutningen i år då? Den var mycket rolig! Som vi skrev i förra inlägget var temat Mössens julafton.

Vi valde att gå all in, mer än vad vi brukar. Ni kanske minns att vi var på Disneyland i somras. Vilka hittar man där? Jo, bland annat dessa två.

Kvällen började med lite vanlig bugg, men efter en stund stoppades musiken och det var dags att förbereda sig för årets klubbmästerskap.

Vi ställde oss startklara på dansgolvet och så fort musiken började spela igen körde vi järnet. Det var svettigt att dansa i Musse Pigg-utklädnad i en dryg timme kan jag säga!

Tävlingen gick ut på att man skulle tolka låtarna på bästa sätt och dansa i rätt takt. Om det var några fler kriterier som domarna kollade på vet jag inte.

Efter en ruskigt svettig timme var det dags för lite julfika, även den med ett mus-relaterat tema så klart. Temat på fikat var nämligen ost. Vissa bitar var snyggt upplagda på små musfällor. Japp, fullt fungerande musfällor. Så det gällde att passa sig så att man inte fastnade.

Självklart hade även våra tränare gjort sin egen tolkning av temat.

Visst var de fina?

Hur gick det i tävlingen då? Det gick bra! Utifrån de två eller tre priskategorier som fanns vann vi en – bästa tolkning av temat!

Nu tar rullstolsdansen jullov och är tillbaka någon gång i februari igen. Exakt datum har jag i skrivande stund inte koll på. Då är just du varmt välkommen till Hultbergssalen på Dalheimers hus!

Läs mer

Älskar du musik och dans? Då är detta något för dig!

Inlagt av i Nov 24, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Tycker du om musik? Tycker du om att röra dig till musik? Tycker du om dans? Då är detta garanterat något för dig. Vi håller, som många av er känner till, på med rullstolsdans och har gjort i drygt sex år tillsammans. Jossan har varit aktiv rullstolsdansare längre än så, fast då med sin dåvarande assistent som danspartner.

Neuroförbundet Göteborg håller en gång i veckan i rullstolsdansträning på Dalheimers Hus i Majorna i Göteborg. De lär ut tips och tricks på hur man kan utveckla sitt dansande, ibland håller de själva i träningen och ibland tar de in tränare utifrån.

Vilka danser dansar vi på träningarna då? Väldigt många olika, allt från bugg till modern vals och samba till gammelvals och hambo. Detta är bara ett litet axplock av allt vi tränar.

Vi har tidigare endast dansat genom att jag är den som driver båda rullstolarna i den riktning vi dansar. Detta har blivit för tungt i och med att min kropp har blivit väldigt sliten i framförallt händer, armar och axlar. Så då har vi börjat öva på att använda en så kallad ”motor”. Vad är nu detta, undrar säkert någon. Det innebär att vi med hjälp av en tredje person, en av Jossans assistenter i vårt fall, får hjälp att synkroniserat förflytta oss över dansgolvet.

Vi har även testat att med hjälp av en pinne som sitter fast i Jossans rullstol. Men detta har vi ännu inte testat tillräckligt mycket för att veta om det fungerar bra för oss. Tanken med pinnen är att jag på ett lättare sätt ska kunna förflytta våra rullstolar på egen hand.

Det finns många sätt att utveckla dansandet.

Vi är ett av de två par i Sverige som dansar två rullstolsanvändare tillsammans, det andra paret är två av våra tränare. Det vanligaste är dock att man har en stående partner.

Här dansar jag tillsammans med vår tränare i gammeldans.

Neuroförbundet Göteborg är den just nu största klubben i Sverige som håller i rullstolsdansträningar och tävlingar. De arrangerar, förutom de vanliga träningarna, träningsläger och tävlingar.

Under träningslägren, som brukar vara en helg under hösten, är det de inhyrda tränarna som håller i träningarna där de olika passen är indelade i respektive tränares expertis-område.

Då finns det möjlighet att öva mer på de tips man fått tidigare och även få mer tips.

När är de ”vanliga” träningarna? De är på tisdagskvällar klockan 18:00-20:00 i Hultbergssalen på andra våningen i Dalheimers Hus.

Nästa vecka är det terminsavslutning och varje år har de något tema både på julavslutning och sommaravslutning. Denna julavslutningens tema är Mössens julafton. Det ska bli spännande att se hur alla har tolkat temat.

Låter detta som något som du vill testa på? Då tycker jag absolut att du ska ta dig till Dalheimers Hus någon tisdagskväll under våren. I skrivande stund är jag inte helt säker på när vårterminen börjar.

Läs mer

Berlin – Berlinmuren, födelsedag och ambassadbesök

Inlagt av i Nov 17, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Ja, då var det dags att resa vidare till vår sista destination för den här resan – Berlin.

Vi hade även den här dagen drygt 50 mil att köra, så vi började tidigt och styrde norrut.

Några timmar senare var vi alltså framme i Berlin och utanför vårt hotell. Vi stannar utanför och en av oss går in och frågar i receptionen hur vi skulle göra med parkering. Vi fick veta att vi kunde parkera i garaget, det var bara det att för att komma in i själva garaget var vi tvungna att köra in i en stor bil-hiss… Läskigt! Men vi gjorde som det var tänkt och körde in i hissen, tryckte på rätt knapp och väntade. Det kändes som en evighet, men till slut öppnades dörrarna och vi kunde köra ut. Tycker man att det är läskigt att köra stor bil när det är mycket yta runt om så är det verkligen en utmaning i trånga utrymmen… Det var knappt att bilen fick plats i hissen, men det gick.

Ute ur bil-hissen lokaliserade vi snabbt hissen till själva hotellet och tog oss upp till våra rum.

När vi vilat en stund var klockan dags för middag. Vi orkade inte ta oss ut igen för att leta efter någonstans att äta, så vi gick ner till hotellrestaurangen istället för att äta en mycket god middag innan vi gjorde kväll och gick och la oss.

Nästa dag var en speciell dag. Det var nämligen min, Andrews, födelsedag. 

Men frukost på sängen blev det inte, däremot fick jag en liten sång. 

Dagen spenderade vi med att besöka flera kända platser, bland annat Checkpoint Charlie som var en gränsövergång under andra världskriget där den amerikanska sektorn var på ena sidan och den sovjetiska på andra sidan.

Vi gick också och tittade på en del av muren som fanns bevarad. Där fanns också ett museum där man kunde följa murens uppkomst och fall. Jag fick en obehaglig känsla av att stå och titta på muren, som egentligen var två murar med ett några meter brett bevakat område mellan dem.

Efter att vi tagit del av dessa viktiga historiska händelser började det bli dags för oss att dra oss mot Alexanderplatz och det tv-torn som finns där. Jag hade nämligen bokat bord där för en mysig födelsedagsmiddag. Men saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig.

När vi kom fram till tornet och pratade med personalen som kontrollerade bokningar och biljetter fick vi veta att vi inte fick lov att komma in i tornet.

De förklarade att hissen började en våning upp. Okej, det är ingen fara tänkte vi. De trapporna, som vi kunde se från där vi stod, klarar vi att ta oss upp för eftersom vi ju var flera som kunde hjälpas åt. Men nej, vi fick inte ens komma in för att försöka. Nähä, där försvann den planerade och redan betalda middagen… Irriterad och hungrig behövde jag nu tänka om. Eftersom det var jag som fyllde år så tyckte de andra att jag skulle få välja matställe ändå. Så vi började leta runt och jag formulerade ett mail till restaurangen i tornet om att vi inte fick lov att ta oss upp och därför var tvungna att göra en sen avbokning av vår middag. 

 

 

När den värsta irritationen lagt sig och jag fått iväg mailet lokaliserade jag snabbt en pastarestaurang på samma torg som vi gick till och åt en riktigt god middag istället. Surt att planen inte blev som det var tänkt men riktigt lyckat ändå till slut.

Mätta och belåtna tog vi oss sedan hem till hotellet igen och vilade upp oss en stund innan vi gick ner till hotellrestaurangen för att ta oss lite gott att dricka.

Efter en stund går Magnus bort till bartendern och pratar en ganska lång stund. Det visar sig snart att han talat om att jag fyller år och bett dem fixa pannacotta och någon grej som gjorde att hela bordet fylldes av rök. Inte nog med en helt oväntad efterrätt fick jag dessutom ”Happy Birthday” spelad i högtalaren. Jag visste knappt vart jag skulle ta vägen… bilden här talar nog sitt eget tydliga språk…

Nästa dag var vår sista heldag i Berlin. Då passade vi på att besöka ytterligare en av de där sevärdheterna som man ”måste” se, Brandenburger Tor och när vi är på väg därifrån går vi förbi flera ambassader, bland annat den här:

Denna dag passade vi även på att testa kollektivtrafiken i Berlin, den fungerade väldigt smidigt.

När vi sedan kom tillbaka till hotellet åt vi middag och laddade upp inför bronsmatchen. Vilken match det blev! Svenskorna tog tidigt ledningen med 2-0. Engelskorna skulle hinna reducera till 2-1 innan paus, men lyckades aldrig komma ikapp. Precis i slutminuterna var de dock nära, men Nilla Fischer räddade på mållinjen och bronset gick till Sverige.

Efter ytterligare en händelserik dag packade vi ihop oss för att tidigt nästa morgon börja färden hemåt.

Efter frukost packade vi in oss i bilen igen, tog den läskiga hissen ut och körde mot Rostock, där vi skulle ta båten till Trelleborg.

Väl ombord på båten satte vi oss för att äta mat, för min (Andrews) del blev det spaghetti och köttfärssås. Vi var alla väldigt trötta och sega på båten och vi visste att den skulle ta ganska många timmar, men vi hade ingenstans att sträcka ut oss och vila ordentligt eftersom det mest var stolar och de soffor som fanns var redan upptagna.

Till slut gick vi och frågade i receptionen om handikapphytten var ledig och vad det skulle kosta att hyra den. Den var ledig och kostade inte jättemycket (kommer inte ihåg exakt pris nu), så vi skramlade ihop våra sista euros och betalade för att få låna hytten.

Det tog inte många sekunder innan jag och Jossan slängde oss ner i varsin av de undre sängarna och jag somnade snabbare än blixten. Anna la sig bredvid Jossan, Marian satte sig i Jossans rullstol och Magnus kröp ner halvt under våra sängar och låg på golvet. Så där sov/ vilade vi i några timmar innan det var dags att hoppa upp och ta oss ut till bilen igen för att åka den sista biten hem.

Läs mer

Julshopping mitt i sommaren

Inlagt av i Nov 14, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Nu bar det alltså  iväg mot det sista landet innan vi når svensk mark igen. Vi gav oss iväg efter frukost och styrde bilen nästan rakt öster ut mot Rothenburg ob der Tauber, som ligger mellan Stuttgart och Nürnberg. Eftersom vi bara hade en natt där så var det full fart som gällde för att hinna med det vi tänkt se i staden.

När vi kom fram till vårt boende, ett litet vandrarhem som ägdes av ett äldre par, installerade vi oss i våra rum och åkte in till centrala stan. Vi hade redan innan bestämt att vi skulle besöka den kända julaffär som finns där, så när vi parkerat bilen gick vi i den riktning som GPS:en visade att det låg.

En kort promenad senare hittade vi rätt ställe – det var ganska svårt att missa. På gatan utanför stod en julröd gammal bil med juldekorationer på.

När vi kom in var jag nästan tvungen att nypa mig i armen för att vara säker på att jag inte drömde. Det var juldekorationer överallt! Allt från stora julkrubbor till julkulor och tomtar i varierande storlekar. Det enda som saknades var julmusiken. Ni tänker säkert ”hur mycket juldekorationer kan det finnas i en affär?”. Mycket mer än du kan tänka dig.

I många fall tänker man sig kanske att den här typen av affär har två, max tre våningar – inte den här. Här var det inte mindre än fyra våningar fulla med julprylar. Så vi kan väl säga att de flesta av oss gick loss lite och shoppade en del. Vi köpte bland annat julkulor som såg ut som brittiska flaggan och Big Ben. Vi köpte också en ny spira till vår julgran.

Men efter att ha gått runt några timmar var vi ganska slut och VÄLDIGT hungriga (vissa mer än andra kanske). Så vi tog sikte på första bästa matställe. Det var förvånansvärt lätt att hitta en restaurang som serverade mat innan klockan 19:00. Vi hade ju blivit vana vid att svälta halva dagarna i Frankrike, men här i Tyskland hade de öppettider som var mer anpassade efter våra inbyggda ”matklockor”. Det låg nämligen en italiensk restaurang tvärs över gatan från affären. Vi tog snabbt sikte på ett av borden utanför och så fort vi fick menyn blev vi alla väldigt koncentrerade för att hitta precis det vi ville ha så snabbt som möjligt.

När vi njutit av en riktigt god middag tog vi oss tillbaka till bilen och åkte tillbaka till vårt vandrarhem för att ladda upp inför semifinalen mot Nederländerna.

Tyvärr gick ju inte matchen svenskornas väg. De stod emot länge och när domaren blåste av matchen efter 90 minuter var ställningen fortfarande 0-0. Men eftersom det ju var semifinal kunde matchen inte sluta oavgjort. Förlängning väntade. Det såg ut som att svenskorna skulle stå emot första kvarten. Men i 99:e minuten går bollen igenom ett passivt svenskt försvar och 1-0 till Nederländerna var ett faktum… Svenskorna orkade inte resa sig från den smällen, drömmen om VM-final dog och de fick ställa in siktet på bronsmatch mot England istället. Men vilka skulle jag/ vi nu heja på?! Jaja, det var några dagar kvar innan vi behövde fundera på det. Efter matchen gick vi och la oss eftersom vi skulle upp tidigt dagen därpå och rulla vidare mot storstaden Berlin.

Läs mer

Fröken Julia i stol- en uppsättning av Teater Kattma

Inlagt av i Nov 13, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

På söndag tänkte vi gå och se Teater Kattmas uppsättning av föreställningen ”Fröken Julia i Rullstol” på Dalheimers hus kl 18.00.Biljetterna kostar 100 kr, studerande/pensionärer 60 kr och betalas kontant på plats.

Vår aktivitetsledare David kommer att finnas på plats. Vem vill följa med?

Läs mer

Varför göra det lätt när man kan göra det svårt i Luxemburg

Inlagt av i okt 30, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Nu var det alltså dags för hemresa. Men innan vi kommer in i Tyskland passade vi på att besöka ett land till – Luxemburg.

Dagen då vi reste från Rennes var en dag där vi mest satt i bilen… Vi skulle ju förflytta oss 70 mil.
När vi väl kom fram till hotellet vi skulle bo på var vi allihop ganska trötta och slitna. Ja, ni läser rätt – vi hade bokat rum på ett hotell. Nu hade vi bestämt att vi skulle försöka ha det lite bekvämare på hemvägen.

Men i alla fall, när vi väl kom dit var vi ganska slut, så vi gick upp på våra rum och lämnade av våra grejer innan vi tog tag i nästa mission – att hitta någonstans att äta.

Vi valde att göra det ”enkelt” för oss och frågade i hotellreceptionen var de rekommenderade att vi gick och åt. Instruktionen för att hitta rätt var ungefär ”gå i den här riktningen, under järnvägen och sedan tredje höger”.

Ni förstår, ganska konkret och enkelt tänkte vi, men så var det förstås inte… Vi började promenera och tyckte att vi följde instruktionerna, men någonstans blev det ändå galet eftersom vi inte kunde hitta stället som de föreslagit.

Därför tog vi fram våra mobiler och gick in på Google Maps för att se om det var lättare att hitta då.

Det gick efter lite om och men att lokalisera restaurangen som de föreslagit i hotellreceptionen.

Efter att ha satt oss ner och beställt vår mat och dryck tittade vi oss omkring och vad ser vi om inte vårt hotell? Då har vi alltså promenerat runt hela kvarteret när vi egentligen kunde ha gått 500 meter för att komma rätt med en gång.

Oh well, nu satt vi i alla fall på rätt ställe och maten var på väg.
Mätta och belåtna gick vi sedan den korta vägen tillbaka till vårt hotell och mer eller mindre slängde oss i säng så fort vi kunde.

Dagen därpå bestämde vi oss för att åka in och besöka staden Luxemburg. Vi gav oss iväg efter frukost och åkte in till stan. Wow, vilka vackra byggnader och trädgårdar!

Vi parkerade nära vattnet och promenerade längs med kanalen för att kunna beundra de otroligt vackra broarna med sina otroliga valv.

En stund senare tog vi oss vidare mot en av de sevärdheter som vi hittat fanns i Luxemburg – Vianden slott.
Detta imponerande slott ligger på en bergskulle med utsikt över Vianden, i nordöstra Luxemburg.
Slottet är staden Viandens främsta sevärdhet.

Det slott som står där idag byggdes mellan 1000-talet och 1300-talet på grunden till ett romerskt slott som stod här tidigare.

De rika grevarna av Vianden använde det som sin bostad i flera hundra år, innan det till viss del förstördes på 1800-talet.

På 1900-talet donerades slottet till staten som omsorgsfullt återställde det.

Hur var tillgängligheten vid slottet undrar ni säkert nu.

Ja, det var en bra fråga… Det kan vi faktiskt inte svara på… För vi lyckades inte lista ut hur vi skulle ta oss dit. Inte ens med GPS lyckades vi. Så här nära kom vi.

Otroligt frustrerande när vi var så nära men ändå så långt bort… När vi njutit av utsikten ett tag började det kurra i magarna igen, så vi behövde hitta någonstans att äta. Vi tog oss ner mot kanalen och började gå längs med den och hittade snabbt en restaurang med bord precis vid vattnet. Mycket mysigt!

Mätta och belåtna tog vi oss sedan tillbaka till hotellet och avrundade ännu en härlig dag.

Nästa morgon var det dags att åka ut på vägarna igen och åka in i Tyskland för att hinna med ytterligare två städer innan vi landar på svensk mark igen.

Läs mer
Hoppa till verktygsfältet