BLOGGINLÄGG

Elementor #341

Inlagt av i feb 15, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Boulebar med Måndagsträffen

boulebar

För några veckor sedan var Måndagsträffen på Boulebar på Rosenlundsgatan. Vilket trevligt

ställe! Det var ganska lätt att ta sig in i lokalen, dock verkade inte dörröppnaren

fungera just när vi var där. Det var väldigt lätt att ta sig in på banorna, eftersom

det inte var någon kant eller tröskel till dem. Baren var, som de flesta andra

bardiskar, ganska hög, men personalen är väldigt vänliga och hade säkert hjälpt

till om vi velat ha något att dricka.

Vi delade upp oss i två lag, med tre personer i varje. Linda, David och Ida

hade tagit med sig en så kallad ränna, en justerbar ställning med ett rör där de

som har svårt att kasta bollarna (vi använde medtagna boccia-bollar istället för

de vanliga kloten) kunde släppa dem. Boule fungerar precis som boccia, det är

det lag med klot/ boll som ligger närmast den neutrala bollen/kulan som får

poäng och ju fler klot/ bollar man har som ligger närmast, desto fler poäng kan

man få. Man kan få som högst sex poäng per omgång.

När lagen var uppdelade, rännan inställd och vår domare var redo körde spelet

igång! Det blev en tuff match, som svängde mycket fram och tillbaka! Ena

stunden var det någon som låg väldigt nära ”lillen”, för att i nästa stund bli

undanknuffad och inte ligga bäst till längre. Till slut gick blå laget, där jag var

med, segrande ur matchen.

Det finns möjlighet att beställa mat i samband med att man spelar, men det hade

inte vi gjort den här gången. Men jag kan, av egen erfarenhet, säga att det är väl

värt att göra om man har tid och möjlighet. Är man ett sällskap med många

rullstolar så kan det dock bli en aning trångt och det finns en risk att man måste

sitta vid fler olika bord. Jag upplever även att det kan bli trångt om man är många

i rullstol som ska betala, vilket du gör vid utgången, samtidigt.

Men som sagt, väl värt ett besök!

Läs mer

Parasportsgalan livesänds på söndag

Inlagt av i jan 31, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Missa inte livesändningen på nätet av Svenska Parasportgalan 2019! Kl 19.00 Söndag 3 februari.
Här är länken :
https://youtu.be/ypwQLYlOw3w

Nomineringar:

Årets ledare inom parasporten:

  • Göran Engström (fotboll)
  • Åsa Eklund (kanot)
  • Andreas Jonerholm (simning) 

Årets nykomling:

  • Aaron Lindström (alpint)
  • Marika Vahinger (racerunning)
  • Nicola St Clair Maitland (simning)

Årets prestation inom Special Olympics:

  • Lille Ruoskanen (friidrott)
  • Ricky Landgraff (handboll)
  • Viktor Åberg (basket/friidrott)

Årets manliga parasportare:

  • Stefan Olsson (tennis)
  • Tobias Jonsson (friidrott)
  • Zebastian Modin (längdskidor/skidskytte)

Årets förebild inom parasporten:

  • Anna Bjerkefors (kanot/medicinska kommittén)
  • Nicolina Pernheim (judo)
  • Mikael Fredriksson (simning)

Årets kvinnliga parasportare:

  • Helene Ripa (kanot)
  • Anna Beck (cykel)
  • Pernilla Lindberg (simning)

Årets lag inom parasporten:

  • Landslaget Paraishockey 
  • Landslaget Fotboll – Det okända landslaget
  • Herrlandslaget Goalball 

Årets Stjärnskott:
Priset Årets Stjärnskott inom paraidrotten har delas ut av Radiosporten sedan 2010 och tilldelas : ”den idrottare, eller lag, som under året tagit ett stort steg framåt i sitt idrottande och visat en positiv attityd och vilja att förbättra sig”.

  • Aaron Lindström, alpin skidåkning
  • Max Gyllsten, paraishockey 
  • Nicola St Clair Maitland, simning  
  • Louise Jannering, paracykel 

Läs mer

Linda: ny aktivitör på Mittfunktionshinder.se

Inlagt av i jan 24, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Hej!
Nytt år och nya möjligheter. Förutom nyårslöften och en ny kalender på väggen så har det för mig också inneburit ett nytt jobb: som aktivitetsansvarig på Livsanda & Mittfunktionshinder.se. Det känns lite som att vinna på lotto: ”Tänk att jag får jobba med det här”. För er som inte har träffat mig tidigare tänkte jag passa på att presentera mig själv!

Jag heter Linda Wardal och jag är utbildad dansare och koreograf (arbetar konstnärligt med att skapa dansföreställningar). Tack vare mitt yrke har jag de senaste åren fått möjligheter att jobba utomlands i länder såsom Italien, Moçambique, Norge, Serbien och Frankrike. Jag äääälskar verkligen att resa och få en inblick i andra kulturer. Dock kommer jag försöka åka tåg i den mån det går framöver med tanke på klimatet. När jag hade flyttat tillbaka till Göteborg började jag arbeta för Dansutbildningen Språng här i Göteborg. De jobbar med dansundervisning för alla åldrar, oavsett funktionsuppsättning. Genom dem lärde jag mig att anpassa mina danslektioner för olika slags kroppar och olika människors sätt att lära sig saker på. I tillägg lärde jag mig lite tecken som stöd, något jag vill fortsätta bli bättre på. På min fritid tycker jag om att gå på kulturevenemang, handla på second hand, laga vegetarisk mat, yoga och gå i kyrkan. Jag är också lite smått besatt av sengångare, enligt mig världens häftigaste djur!

För mig är hälsa och träning väldigt viktigt och därför känns det passande att få jobba på Livsanda som också värdesätter det högt. Varje fredag kommer jag att hålla i jympagruppen i Livsandas lokaler. Hoppas jag ser många av er där! Utöver det ska jag hålla igång hemsidan för Mittfunktionshinder.se och se till att den uppdateras med intressanta blogginlägg, artiklar och info om våra aktiviteter. Givetvis kan du höra av dig om du har några förslag på saker som du vill att det ska skrivas om. I vår kommer vi också att ha en pysselgrupp, en fotokurs och många härliga kvälls- och helgaktiviteter.

Önskar dig en fin dag.
Hälsningar
Linda

Läs mer

Om att känna sig otillräcklig som anhörig

Inlagt av i jan 22, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

O

DE FÖRVÄNTNINGAR MAN LÄGGER PÅ SIG SJÄLV SOM ANHÖRIG ÄR OFTAST ORIMLIGT STORA…

Som nära anhörig, förälder eller barn till den funktionshindrade står man väldigt nära och samtidigt mitt upp i assistansen. Att som anhörig få assistans till den man älskar kan vara både en befrielse och ett nytt komplicerat moment i livet.

Det är sällan enkelt, utan oftast bara väldigt känslosamt. När någon i familjen är eller blir funktionshindrad väcker det ofta många känslor hos de övriga familjemedlemmarna. Det är inte ovanligt att man som förälder eller syskon känner att man inte räcker till.

Hur mycket man än gör är det lätt att känna att man inte gör tillräckligt. De förväntningar man lägger på sig själv som anhörig är oftast orimligt stora och man kanske känner sig jagad av både sina egna och samhällets krav på den goda dottern eller den goda pappan. Många känner att man borde finnas till hands mer, borde göra mer, borde orka fajtas mot orättvisa beslut mer, borde orka kämpa mer för rättigheter och för bra hjälpmedel.

Mitt i allt detta tågar assistenterna in. De som har till jobb att vara brukarens armar och ben. Assistenten som finns där mitt i det vardagliga och som ofta blir expert på brukarens unika behov. Trots att rollen som anhörig och rollen som assistent inte är motsatta varandra kan konflikter ändå uppstå inom den anhörige. Assistenten kan aldrig vara en ersättare för familjen men det kan likväl kännas hotfullt att det finns en utomstående som kan så mycket om min man/dotter/pappa.

Som i vissa fall kanske vet mer än jag, som ”borde” kunna mest. Assistenterna som alltid finns omkring brukaren blir en påminnelse till familjen om att något är annorlunda. Kanske känns det svårt att vara naturlig med en assistent i rummet, att inte kunna träffa sin man/son/kusin utan att ha en tredje person med. Det kan kännas som om det inte finns något utrymme för privatliv och förtroliga samtal längre. Allt på grund av den där assistenten som alltid finns där och påminner om allt det som inte är som det ”borde” vara.

Men känslan av vad som borde vara är sällan vare sig rätt eller trevlig. Det är kanske lättare att leva utan begreppet ”borde”. Och faktum kvarstår att assistenten finns där och är en viktig person i brukarens liv, men en assistent kan aldrig ta över din roll som anhörig. Assistent och anhörig kan existera sida vid sida. Med respekt för vilka viktiga roller var och en spelar i den funktionshindrades liv, kan man hitta positiva sätt att verka tillsammans.

Många anhöriga känner i vissa stunder också både skuld och skam över sin orklöshet. Man kan känna en ilska som gör att man bara känner för att slänga ut rullstolen genom fönstret i ren desperation, och det är ok att känna så. Det viktiga är att man som anhörig tillåter sig att släppa skulden, att man tillåter sig befria sig från skammen och vara nöjd med precis det man förmår att ge i varje stund. Man får vara arg, ledsen och förbannad och släppa fram de känslorna. Men när man gjort det är det viktigt att man släpper sig själv fri. Du är anhörig och du älskar din son/fru/mamma. Klappa dig själv på axeln för allt det stöd du ger!

Och tillåt dig att vara nöjd med det!

Läs mer

Hantera din stress

Inlagt av i jan 22, 2019 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Att förändra något som inte känns bra kan vara svårt men det är inte omöjligt och det kan vara värt arbetet

Vi alla upplever stress eller oro någon gång och viss stress och oro kan till och med vara bra. Om vi aldrig känner oss stressade så kan det vara svårt att känna ett driv och det blir lätt att vi kör på i samma hjulspår. Stress kan alltså få oss att prestera och att ta oss till nästa nivå. Men för mycket stress är inte bra och det kan få oss att prestera sämre och långvarig stress kan rent av vara skadlig för oss.

När man varit stressad under lång tid så kan det vara svårt att identifiera stressen eftersom det då blir ett normalläge. Men kanske känner du att något inte känns bra och då kan det vara dags att se över sin livssituation.

Stress kan visa sig på många olika vis men här kommer några symtom som kan tyda på långvarig stress:
1 Du känner dig spänd i axlar och nacke.
2 Du har svårt att koppla av och måste alltid hålla på med något så som sociala medier, prata i telefon eller att vara i konstant rörelse.
3 När du försöker koppla av och göra en sak i taget så som att kolla på en film så blir du rastlös och du gör flera saker samtidigt som gör att du inte kan hänga med i filmen.
4  Du får ångest över att bara vara hemma för att ta hand om dig själv.
5 Du känner att du konstant måste prestera för att du ska må bra.
6 Du är impulsiv och går på första tanken eller känslan som dyker upp.
7 Du har svårt att tanka på ditt förnuft och det är känslorna som styr ditt liv.
8 Du vet vad du egentligen behöver göra för att må bättre men på grund av dina känslor så klarar du inte av att göra de förändringar som krävs.
9 Du blir lätt irriterad.
10 Du har svårt att koncentrera dig.
11 Du är ofta ledsen eller känner ångest.
12 Du har svårt att sova.

Känner du igen några eller kanske många av dessa symtom? I så fall är det kanske dags att se över hur du kan förändra ditt liv.
Om man kört på på samma vis under lång tid så kan det vara svårt att göra en förändring. Hjärnan är lat och vill gärna köra på i samma spår eftersom det krävs minst energi och är lättast. Men det går att göra förändringar om en håller ut och inte ger upp. Du måste vara envis och låta hjärnan lära om tills den en dag med lätthet har lärt sig den nya vägen.
Från början kan en förändring kännas som omöjlig och det kan ge dig mycket ångest eftersom din kropp och hjärna är van vid att göra något annat. Men om du fortsätter trots jobbiga känslor så kommer det tillslut bli bättre.

Här är en lista på saker som kan hjälpa vid långvarig stress:
1 öva på att göra en sak i taget. Kollar du på film lägg då undan telefonen och fokusera bara på filmen.
2 När du åker buss eller spårvagn ta då inte upp mobilen utan se dig istället om kring i din omgivning och beskriv allt du ser tyst för dig själv.
3 Tänk på din andning. Öva på att andas med magen eftersom det får dig att koppla av. Är detta svårt för dig avsätt tio minuter om dagen där du ligger i soffan och andas djupt. Det kan vara lättare om du lägger händerna på magen och då ska du känna hur magen expanderar vid inandning och sjunker ihop när du andas ut.
4 Stanna upp några gånger om dagen, ta några djupa andetag och försök känna vilken känsla du känner just nu. Att förstå dina känslor kan hjälpa dig att agera på ett mer långsiktigt vis.
5 Tänk efter före du agerar. Om en kompis hör av sig och frågar om ni ska ses svara då inte automatiskt ja utan ta några djupa andetag och fundera först på om du orkar. Du kan också säga att du måste fundera och att du återkommer och om du inte orkar så är du inte tråkig. Du kommer först i ditt liv och du måste ta hand om dig själv.
6 Hitta aktiviteter som bara är för dig och som inte handlar om att prestera. Det finns många olika saker man kan göra men några tips är: Kolla på film, läsa en bok, Mandala, klappa katten eller dricka te.
7 Sätt gränser. Ingen kommer tacka dig den dagen du inte orkar mer.
8 Var här och nu. Är du på jobbet, skolan eller med en kompis fokusera på det och försök släppa annat. Tänk på att även lägga bort mobilen vid dessa tillfällen för att få ut mer av det du faktiskt gör i stunden. Dina kompisar kommer också uppskatta att du fokuserar på dem och inte på sociala medier när ni umgås.

Tänk på att en förändring tar tid och har du under många år haft ett beteende som du vill förändra så kommer det ta tid, men det går att förändra sitt liv och det är värt det.

Läs mer
Hoppa till verktygsfältet